Det.har hänt så mycket dom senaste månaderna och jag kan bara sammanfatta allt med att jag är så stolt över mig själv! Den 21 oktober bar det av till Australien med en kompis. Innan resa var det många (inklusive jag) som tvekade och undrade om det var en sån bra idé att jag skulle åka. Och ja det var en bra idé kan jag säga ny i efterhand! Jag har fått vara med om mycket, extremt mycket. Och jag har fått lära mig saker om mig själv och om andra, en del bra saker och även en del mindre bra. Ett som är säkert är i alla fall att jag har skaffat minnen för livet. Efter ungefär två månader började magen visa att den fortfarande fanns där, eller nej egentligen inte själva magen,.uutan sidoeffekterna så som illamåendet och ledbesvär, under den här tiden var jag så dålig och kände mig så ensam. Jag hade turen och fick bo hos underbara människor då som tog hand om mig men faktum kvarstår att när man mår så där extremt dåligt så vill man bara vara hemma eller åtminstone vara med någon som känner en utan och innan och vet om alla saker med min sjukdom. Dock hade jag och hon som jag reste med splittrats lagom till då. Och allt jag ville var att komma hem till dom jag vet bryr sig och som skulle göra allt för att få mig må bra. Tack för Skype och Facebook då jag via dessa ändå kunde prata med mina underbara som befann sig hemma i Sverige eller på egna resor. Jag lyckades med hjälp av pappa boka om biljetten så att jag kom hem en vecka tidigare än tänkt och det var så skönt att landa på svensk mark! Jag har nu hunnit landa och på måndag så börjar jag jobba igen. Hur som helst är jag ändå så glad att jag åkte på den här resan även om den inte blev som planerat. Jag har fått så mycket nya minnen, jag har träffat så fantastiska människor och tro det eller ej men jag har hoppar fallskärm!! Är så lycklig och stolt över att ha gjort det. TACK för peppningen till att boka hoppning, det kan jag tacka göteborgarna för! Såå glad! Jag har även snorklat i barriärrevet, besökt regnskogen, seglat och bara levt helt underbart! Och juste, firade nyår i Sydney vilket var fantastiskt. Fyrverkerierna där va sjuka och dessutom fick jag äran att fira med helt toppenbra människor! Och ja man kan väl ändå säga att jag mått hyfsat bra trots mina dippar och dagar som jag mått sämre men jag är glad över att jag inte lät magen bestämma över mig, inte den här gången. Så mycket som jag gått miste om pga sjukdomen men inte den här gången! Den här gången bestämde jag över mig själv och utmanande mig själv rätt så rejält och nu kan jag känna mig stolt och lycklig.